Sockerärtor
Häromdagen gick jag äntligen ut i trädgården med min kamera och makro objektiv. Jag gick runt och tittade på vad jag egentligen skulle fota. Försökte mig på lite fjärilar, men solen var skarp och fjärilarna inte stilla nog så jag tröttnade fort. Då såg jag våra sockerärtor. Solen var på ena sidan och andra sidan var då i skugga med solen strilande igenom ärtorna, perfekt ljus. Och där såg jag mitt motiv.
Sagt och gjort ner på gräsmattan med kameran i högsta hugg och började titta efter de små sirliga slingrande klängtrådarna och fascinerades av hur de slingar sig fram och fäster i gallret och på så vis håller sig på plats. På så vis bildar de alldeles ljuvliga små konstverk i det lilla. Att de sedan också smakar väldigt gott är bara bonus.
Fotograferandet denna sommar har verkligen legat på en lägsta nivå och brukar kunna sammanfatta månadens foton med flera små guldkorn jag fastnat för. Men detta år har verkligen inte kreativiteten legat på topp. Se tidigare inlägg för verifiera det. Så att äntligen ta sig i kragen om än bara för lite sockerärtor i min egen trädgård så är det en vinst.
Hoppas ni gillar ärtorna lika mycket som jag gör. (Och det har slunkit med en bild på en vaxbönsblomma.)
När man saknar kreativitet
Ibland orkar man egentligen inte fotografera alls och förklaring kommer. Så jag är en glad deltagare i Göran Segeholms ”Bildspråket”. Jag har varit med där sedan han startade Bildspråket och min kreativitet och fotograferande har utvecklats, (enligt mig själv) JÄTTEMYCKET sedan jag gick med. Under höst och vår träffas vi en liten grupp online via Zoom varje månad och flera av oss har varit med sedan början tror det startade hösten 2021.
Vi ser och pratar bild, och delar med oss av våra egna bilder, som Göran läser och vi andra kommentarer och delar synpunkter på. OCH INGEN kommenterar någonsin att man borde beskurit, skärpt upp bilden eller har egna synpunkter på hur man BORDE fotograferat och det är så skönt. Om man vill följer man temat som gäller för månaden annars lämnar man helt enkelt bara in det som man vill dela med sig av just den månaden.
Nu i sommar har vi en liten bild läsnings utmaning som jag gladeligen hoppade på. Men inser till min fasa att min kreativitet och fotolust är egentligen nere på noll. Så jo jag har fotat, men har inte åkt iväg, har bara fotat lite barnbarn, och min make, samt lite random saker jag hittade här hemma. Och kom på att det kan vara en utmaning i sig.
Så ett tips vid idetorka är att bara ta kameran och fotografera vad du ser utan att tänka så mycket. Gå runt och fotografera hemma till exempel. Nu har jag inlämning på onsdag och har då rakt inte bestämt vad jag ska skicka in, men för kul ville jag dela med mig av mina: Ickemotiv så här har ni dom.
Prästkragar och stilltje
Jag har nästan inte fotograferat någonting denna juni, väldigt ovanligt för mig, men ibland har man bara perioder då kreativiteten inte är på topp. Men jag var i alla fall ute och fotograferade i vår lilla äng. Ett år var den bara där, ett område med prästkragar hade tagit över en del av vår gräsmatta. Just nu kan jag inte komma ihåg hur vi upptäckte detta, men området är där, en lite yta proppfull med prästkragar.
Har man nu en sådan tur att en sådan äng plötsligt bara finns där så tackar man och låter den vara kvar Maken klipper runt alla blommor som växer på gräsmattan och just nu är den även överfull med vitklöver. (dessa har jag ingen bild på) Men humlor och bin älskar det, och även fåglarna uppskattar att vi inte klipper, då mer insekter betyder mer mat åt dom.
Så ja vår gräsmatta ser inte ut som en golf green däremot är den full av liv. Här är i alla fall lite bilder på prästkragarna. Hoppas alla haft en skön midsommar och att resten av sommaren fylls av liv, skratt, grillat och en massa bad.
Fotoresa till sjön Sommen
Jag är då medlem sedan många är tillbaka i Kinna fotoklubb, och varje år men några undantag åker vi på en resa under våren. I år gick resan till Ydre i Östergötland och trakterna runt sjön Sommen.
Det var en fullsmockad resa med tidiga mornar och många stopp på vägen. Väl hemma behövde flera dagar för att återhämta mig och sova ikapp. Men fick till många riktigt bra bilder jag själv är väldigt nöjd med.
Här kommer ett urval, och klickar ni på bilden förstoras den.
Kan man tröttna på vitsippor?
Så har då våren bara sprungit förbi oss och snart är den riktiga sommaren här, och såklart har jag fotograferat både blåsippor och vitsippor, dock har inte den riktiga inspirationen infunnit sig i år, men likväl enligt tradition så har jag legat på backen och fotograferat blommorna.
Nu, blommorna är ju sig lika år från år de ändas inte alls, en vitsippa är en vitsippa oavsett om året är 2015 eller 2026. Det som är det roliga med att fotografera samma motiv år från är är HUR du fotograferar, och vissa är får man till det bättre än andra, i år var ett relativt ”vanligt” år. Har varit mer trött än vanligt och kanske märks det på mina bilder. Här kommer i alla fall årets skörd av blommor.
Nu följer lite bilder för att visa hur man kan se sin utveckling, och detta är något jag verkligen rekommenderar er att själv göra. Det är spännande och fascinerande att se sin egen utveckling för vem är den bästa personen att jämföra sig med om inte sig själv.
Först kommer 2015 års bild och visst så har det väl hänt något eller hur? Den är, fotad i direkt solljus vilken jag helt undviker numer eller jag fotar fortfarande i solljus men har lärt mig att utnyttja solen på ett bättre sätt i mina bilder.
2020; Nja, här har jag gjort ett försök till kreativitet och fotografrat genom gräset för att få till en liten suddig bild, men fortfarande för mycket sol i mitt tycke som jag tänker idag.
2024; Detta är måste jag säga är en av mina favorit bilder på just vitsippor, bilden är fotografi intill en å, så den blåa bakgrunden höjer verkligen vitsippan, bladet intill visar hur bladen ser ut och väger upp den vita sippan så bilden känns balanserad. Så denna har jag faktiskt en förstoring av här hemma.
Så ut nu mina vänner och hitta ditt motiv du gärna återkommer till år från år, för mig har det blivit just vitsippor och för mig är det tradition att köpa med mig en god sallad, och en termos kaffe och åka runt och fotografera vårens blommor, det är lite som en ko på grönbete, det känns underbart att få lägga sig raklång och stirra på blommor genom kameralinsen efter en grå och trist vinter. Vad är ditt favoritmotiv?
Bilder som berör
Jag var på redovisning av Viskadalens fototävling i söndags. Viskadalen är som det låter, en tävling mellan Borås, Kinna, Hyssna och Varbergs fotoklubbar alla liggande just utmed Viskadalen. Jag åkte dit med vetskap om att jag hade fått pris av en av mina bilder.
Redovisningen var på Getteröns naturrum ett ställe jag faktiskt inte varit vid förut. Måste säga att det var betydligt större än vad jag trodde, och stora kikare fanns inne i naturrummet för den som nu inte äger kikare av den kalibern.
Finns kanske en anledning till att jag trots att jag besökt Varberg så många gånger men ändå missat naturrummet. Det är nog för att jag absolut inte är en fågelfotograf. Nej då föredrar jag blommor de rör sig betydligt mindre och är lätta att komma nära.
Tävling var det, jo jag fick ett fint diplom för min bild, men det häftigaste var när redovisningen var slut och vi var på väg hem. En farbror (sorry vet han troligen inte var mycket äldre än mig) MEN en farbror så förstår ni typen, en äldre trevlig herre med skägg, stoppade mig, och sa: ”Av alla bilder som visades idag var din bild den som berörde mig mest” Ja herre gud vad svarar man på det? Tack liksom. (Bilden han gillade ser ni här ovan. Fotograferad vid Råbäcks stenhuggeri.) Men en sådan liten kommentar är väl en stor del till varför man fotograferar.
Dels är det ju såklart en väldigt rolig hobby, men det är också kul när andra kommenterar och talar om ens bilder. Det är en av anledningarna till att jag tävlar. Sedan måste man inte alltid hålla med om allt som sägs, en av mina bästa bilder: den på mitt barnbarn vann guld på Riksfotoutställningen. Jag fick bedömningen i någon tävling innan att jag borde beskurit den mer, men jag trodde på min version och struntade i vad den personen tyckte och det gick ju bra ändå i slutändan eftersom den vann.
Förtjänsttecken
Under fliken tävling finns några av mina tävlings bilder. Och såklart är det omöjligt att tävla i fotografi, egentligen lika omöjligt som att tävla i musik. MEN ändå lika roligt. Är en stor mellofantast och skulle egentligen kunna nöja mig med att just kolla på melodifestivalen, för den är mycket roligare än den internationella Eurovision. Men så är det jag gillar att tävla med mina bilder.
Vissa år går det som tåget och man vinner eller i alla fall får pris i många tävlingar man kommer liksom in i ett positivt flow. 2017 var ett sådant år när jag vann och fick medaljer i var och varannan tävling och det högsta var när jag blev Göteborgsmästare. Det var kul. I år var jag på vippen att bli just Göteborgsmästare men någon annan var vassare än mig, men vann en kategori och fick pris i flera andra så det var nära.
Nu har vi även RIFO, eller som den egentligen heter; Riksfotoutställningen. Där har jag två år i rad vunnit guld. (Fem olika bild klasser, där bildspel är en kategori) Grejen med RIFO är att där tävlar hela Sveriges fotoklubbar så det är MÅNGA bilder inlämnade och att vinna två år i rad är helt otroligt och ärofullt. I år har jag inte något pris att inhämta men fick ändå till två visningar, och det innebär precis det som ordet säger, inget pris men bilden visas på utställningen.
För varje vinst eller pris du får delas det ut poäng, och när man skrapat i hop 25 poäng får man ARSF – Artist Riksförbundet Svensk Fotografi – 25 poäng. Det lyckades jag med för två år sedan. I år när jag kikade in på min sida insåg jag att jag även nått nästa nivå nämligen ERSF – Excellence Riksförbundet Svensk Fotografi – 50 poäng så kastade iväg en ansökan och den har nu beviljats.
Tyvärr åker jag inte till Öland och Riksfotoutställningen i år men kul ändå att få mitt andra förtjänsttecken. Eller egentligen tredje, har en internationell också Artiste FIAP – AFIAP. Så vill jag skryta i bild sammanhang, kan jag skriva. Ing-Marie, Fotograf, Artiste FIAP – AFIAP, ARSF, ERSF.
Snöig vinter
Visst har vi haft en ovanligt kall och snöig vinter i år, och jag har fotat massor av snö. För visst är snö mycket roligare att fotografera än gråväder. Även om just gråväder också har sina fördelar.
Jag har både varit ute i trädgården, alltid nära till hands. Men även ut på små utflykter när humöret varit på det viset. Kruxet med snö är ju bara det att det ska vara snö, men inte så mycket att det inte går att ta sig fram med kamera och samtidigt ska du kunna komma fram med bilen någorlunda, tur man känner sin bygd. Här har ni alla fall ett litet urval på vintriga bilder.
ICM i vinterskrud
Jag älskar att fotografera ICM, vilket står för Intentional Camera Movement eller på ren svenska avsiktlig kamerarörelse. Man gör så här: Medan du tar bilden, ser du till att ha en längre slutartid än vad man vanligtvis har. Samtidigt trycker du på avtryckarknappen och rör kameran samtidigt som du knäpper bilden. Enkelt? MEN kräver att man klarar av att använda sig av det manuella läget på kameran.
Fotograferar man med auto inställningar vill kameran ha skarpa fina bilder. Här vill vi det motsatta, bilder med rörelse i. Det kluriga här och samtidigt det som gör denna typ av fotografering så rolig att man aldrig riktigt kan förutse resultatet. Visserligen lär man sig hur lång slutartid som är lagom, och vilken typ av motiv som lämpar sig, men det är ändå alltid lika spännande att titta på hur det blev.
Här kände jag direkt, YES den satt och är själv väldigt nöjd med denna bild och samtidigt är det bland de första fotade under det nya året 2026.
Så varmt välkomna till ett nytt år här på Ing-Maries foto, nu kör vi.
Best of ? 2025
Satte mig ner och valde ut bilder för en liten kavalkad från 2025, en från varje månad. December var enklast där hade jag bara ett enda fototillfälle då humör och ork var nere på typ noll, så hade jag bara framme kameran en enda gång under december.
Jag laddar ju alltid upp mina bilder till Lightroom och kul för den statistik intresserade finns uppladdat 4 396 bilder från 2025. Så att jag gillar att fota är liksom inte helt osant.
Sedan kommer man ju till frågan vilka bilder från varje månad väljer jag att visa, och här inser jag att många av mina favoriter redan är uppladdade och visade så valde bilder både från favoriter och andra helt o visade bilder. Här kommer i alla fall en bildkavalkad från 2024. Väl bekomme.
Ing-Maries foto 